23 februari

Sitter i skolan på den sista lektionen för dagen, nämligen webbdesign. inte så jätte kul, för jag fattar ingenting. men jag r trög så. är jag som är dårlig.

Kom hem från norrland i fredags, det var underbar ida. det måste vi göra om. älskart! :)
Helt annan luft, andra människor. Allt är helt annorlunda. super skönt. tänker skaffa mig en stuga där uppe nån gång i livet. så jävla mysigt.

Skrev en hel del igår om hur jag tänker och allt. heltt slut är jag efter i natt, va så jävla less på allt, och mamma gjorde det fan inte bättre. Behöver få det ur mig.

Jag vet inte vart jag ska ta vägen. Vart jag ska börja. Vart jag ska kolla eller gå. Jag vet inte vad jag gör för fel hela tiden. Alla mår så jävla dårligt överallt. Och jag har säkert inga problem alls. Jag tänker hon har det värre än mig. Men jag orkar snart inte. Jag pushar mig själv till max gränsen hela tiden. Men snart är det slut på reserver. Jag orkar inte mer. Jag kan inte ta mer snart. jag satsar inte på någonting längre, jag lägger ner allt. För det funkar aldrig för mig ändå. Hur mycket jag än försöker att må bättre, komma härifrån och prata ut och försöka få folk i min omgivning att förstå så lyssnar de inte på det jag säger. Min familj. Vilken jävla familj? Vi håller ju inte ihop. Mormor o morfar. Dom stötar men de förstår inte. Mamma förstår verkligen inte, hon bara hjälper mig inse vilka jävla falska människor det finns. Ensa stunden stötta andra stunden neka och trycka på en knapp och sen är man tillbaka på ruta ett. Ensam och övergiven.  Pappa ska vi inte ens gå in på. Jävla fitta säger jag bara. Jag hatar honom, han är så jävla sjuk i huvet. Inget samvete, bara en jävla sida av sig själv. Ego, ego, ego. Det skriker egoist om honom! Jag kan inte kolla på honom utan att spy, utan att få den där äckliga smaken i käften. Han är så jävla stolt över sig själv och jag hoppas att han är stolt över det han har presterat och gjort. Tänker inte fälla en tår för honom, att jag ska fälla det för att jag tycker synd om honom. Jag gråter för jag tycker att det är pinsamt att behöva säga att du är min far. Att du är den som har uppfostrat mig och funnits där som en pappa ska göra. Kan inte hålla med om någonting av det där. Du har aldrig ställt upp för mig, lyssnat på mig, eller ens sätt mig när jag är ledsen. Fine det har hänt, men hur många gånger. Du skrattar och spottar mig i ansiktet när jag gör att för du ska se och förstå och kanske få någon som helst samvete för andra människor. Jag ber inte om att du ska ha ett samvete för en uteliggare, eller grannen som har förlorat sitt ben i en olycka. Utan du ska vakna upp en dag och förstå att dom som är av ens eget kött och blod, ärvt av sin egen far. Att man älskar de hur de en ser ut eller är eller någon som helst olika så ska men för fan älska sina barn. Han gör det inte. Han ser inte mig. Han ser inte Kasper och han ser absolut inte Simon. Du ser ingen annan utom dig själv. Det är du som är i topp och du skiter i hur du drar folk under mattan och vänder ryggen till och går. Det är du som ska må bra, ingen annan. Men det är bra nu "pappa". Jag är borta nu. Nu har du din älskade kvar och din lilleson som jag tycker så jäklans synd om. Jag vill ta honom därifrån. Ha honom hos mig och bara krama om. Kasper har du ju inte heller. Han bor ju bara hos dig. Han bryr du dig lite om kanske, har lite samvete för han har sina symtom men annars hade väl du behandlat honom likadant. eller är det kanske mig det är fel på, och du kan fan inte hålla åt dig att inte trycka ner folk som redan ligger och krälar. Nej sånt kan inte du "pappa" för du är så förbannat stolt över dig själv och du får göra vafan du vill. Have a fucking good life because I'm not going to have it. Ett problem mindre, av 10 andra. 

Är så jävla trött på att fejka allt skit. vill ha mitt gamla liv tillbaka. inga svårigheter som man måste kämpa med tills man tar kol på sig själv och alla jävla hinder som blir. fan jag vill leva mitt liv. ha kul och skratta. jag vill ha er ur mitt liv. bara l'mna mig i fred för i helvete. jag hatar er, pappa o maria. jag vill inte se er något mer. Aldrig.


                                           

13 februari

IDAG BLIR DET NORRLAND!
Så jävla kul skare bli. är fett taggad ida, bara sitta på tåget och få åka härifrån. släppa allt i huvudet. bara ha kul. det ska bli underbart.

Igår fick man ytiligare ett brev från soc. ****.!
ingen kommentar säger jag bara. fy fan vad trött jag blir på dom. hon fattar ingenting, hur jag känner eller någonting. och när man sitter där med gråten i halsen och verkligen försöker få henne att förstå, skriver hon från sitt jävla perspektiv. blir så jävla pist..   Komma häri från.. det är det enda jag tänker på nu. och det ska jag få om ett par timmar. så himla bra,. <3

10 februari

Blir att inte skriva så mycket här eftersom jag är så himla dårligt på att uppdatera. ingen läser min blogg i alla fall så ^^,
Sitter hemma hos barbiesara och kollar på när hon sover. hihi. sötan. På fredag ida, då blire norrland! längtar som bara fan. det ska bli så jäklans kul. bästa minnet ska det bli av 09!

Mitt liv blir aldrig detsamma

Lindahlen

The reason to live life is simple, life will play with you in the end anyway

RSS 2.0